Att läsa ett kapitel tre gånger kan ge en känsla av att kunna det, utan att du kan återge det med egna ord. Feynmantekniken (på engelska Feynman technique) är ett sätt att ta reda på vad du kan. Du förklarar ämnet med enkla ord, utan boken, och ser exakt var förklaringen tar slut.
Vad är Feynmantekniken?
Tekniken är uppkallad efter den amerikanske fysikern Richard Feynman. Tekniken bygger på två saker: att förklara stoffet för sig själv och att plocka fram det ur minnet.
Du behöver ett tomt papper, en penna och ungefär 20 minuter för ett avgränsat begrepp. Mer än så behövs inte.
Gör Feynmantekniken i fyra steg
- Välj ett begrepp och skriv det överst på ett tomt papper. Välj något avgränsat, som ett begrepp ur kapitlet, inte hela kapitlet. ”Katalysator” fungerar, ”reaktionshastighet och jämvikt” är för stort för ett varv. Läs gärna avsnittet en gång innan, och stäng sedan boken.
- Förklara begreppet med boken stängd, som för någon som aldrig hört talas om det. Skriv förklaringen på papperet, eller säg den högt för en klasskamrat, någon i familjen eller bara för dig själv. Använd vardagliga ord och korta meningar. Tänk dig att lyssnaren går i sjuan. Avsätt ungefär tio minuter.
- Stryk under varje ställe där du kör fast, och slå upp just det. Det kan vara en mening som slutar i ”typ”, en fackterm du inte kan förklara med egna ord eller ett steg du hoppar över. Öppna boken först nu, läs bara det stället och stäng den igen.
- Förklara samma begrepp en gång till, utan boken och enklare än förra gången. Skriv en ny förklaring från början i stället för att rätta den gamla. Lägg gärna till en jämförelse med något vardagligt. Går förklaringen hela vägen utan att du kör fast är du klar med begreppet för den här gången.
Exemplet med katalysatorn visar var förklaringen brister
Så här kan ett varv se ut för en elev som läser kemi på gymnasiet.
Första förklaringen, med boken stängd (steg 2): ”En katalysator gör att en reaktion går snabbare. Den ger partiklarna mer energi så att de krockar hårdare, och så används den typ upp i reaktionen.”
Det som stryks under (steg 3): ”ger partiklarna mer energi” och ”används typ upp”. Båda är gissningar, och här öppnar eleven boken. Där står att katalysatorn inte tillför energi. Den öppnar en annan väg för reaktionen, där aktiveringsenergin är lägre, så att fler krockar mellan partiklarna leder till en reaktion. Katalysatorn förbrukas inte heller, den finns kvar när reaktionen är klar.
Andra förklaringen, med boken stängd igen (steg 4): ”För att reagera måste partiklarna krocka med tillräckligt mycket energi, aktiveringsenergin. En katalysator sänker den gränsen genom att låta reaktionen gå en annan väg. Det är som att gå genom ett lägre pass i stället för över toppen: du har samma energi som förut, men fler kommer fram. Katalysatorn är kvar efteråt och kan användas igen.”
Den första förklaringen lät säker men innehöll två fel. Felen syntes först när förklaringen skulle stå på egen hand, utan boken.
Varför boken ska vara stängd när du förklarar
År 2013 gick psykologen John Dunlosky och fyra kollegor igenom tio vanliga studietekniker och gav varje teknik ett betyg för hur användbar den är. Feynmantekniken finns inte bland de tio, men båda dess delar gör det.
- Självförklaring (self-explanation), att förklara stoffet för sig själv, fick betyget måttlig nytta. Skälet var att stödet för tekniken är begränsat: den har inte prövats tillräckligt i undervisningssituationer.
- Självtestning (practice testing), att plocka fram det du lärt dig ur minnet, fick betyget hög nytta. Den har hjälpt elever i olika åldrar och med olika förmåga och förbättrat resultaten på många typer av prov, även i skolmiljö.
- Omläsning (rereading) fick betyget låg nytta. Forskarna skriver att andra tekniker bör användas, till exempel självtestning i stället för omläsning.
När du förklarar med boken uppslagen är det självförklaring. När du förklarar med boken stängd måste du hämta allt ur minnet, och då gör du samtidigt ett självtest, en av de två tekniker som fick högst betyg. Håll därför boken stängd i steg 2 och 4, och öppna den bara i steg 3, när du kört fast. Mer om självtestning och utspridd repetition finns i guiden till memorering och i övningarna i studieteknik.
Det kan hjälpa redan medan du läser att veta att du sedan ska lära ut stoffet till någon annan. I två experiment som publicerades i Memory & Cognition 2014 läste deltagarna en text. En grupp skulle själva bli testade, och den andra skulle sedan lära ut texten till en annan student. Ingen fick i verkligheten undervisa, alla testades. De som väntade sig att undervisa återgav texten mer fullständigt och bättre ordnat, och svarade i regel rätt på fler frågor, särskilt om textens huvudpunkter.
Fem misstag som gör att förklaringen inte visar vad du kan
- Att förklara med boken uppslagen. Då skriver du av i stället för att hämta ur minnet, och förklaringen visar inte vad du kan.
- Att låta facktermer göra jobbet. ”Katalysatorn sänker aktiveringsenergin” kan vara en mening du lärt dig utantill. Kan du inte säga vad aktiveringsenergi är med andra ord har du hittat ett ställe att stryka under.
- Att bara tänka förklaringen. I huvudet går det lätt att hoppa över ett steg utan att märka det. På papper eller högt syns luckan.
- Att ta hela kapitlet på en gång. Ett varv ska gälla ett begrepp. Ta nästa begrepp i ett nytt varv.
- Att göra det en gång, kvällen före provet. Gör om förklaringen ur minnet några dagar senare. Varför utspridda pass ger mer än ett långt står i guiden Plugga smartare, inte hårdare.
Senast faktagranskad: 2 november 2026