På gymnasiet märkte någon om du inte hade gjort läxan. På universitetet står du med ett par föreläsningar i veckan, en litteraturlista och en tenta som ligger sju veckor bort. Här är omräkningen från högskolepoäng till timmar, hur få av timmarna som ligger i ditt schema, och hur du lägger ut resten över veckan.
Räkna om poängen till timmar
Ett läsår på heltid är 60 högskolepoäng fördelade på 40 veckor. En termin är alltså 30 poäng och 20 veckors heltidsstudier, och 1,5 poäng motsvarar en vecka. Heltid räknas som ungefär 40 timmar i veckan, alltså som ett jobb.
Bara en liten del av de timmarna hamnar i ett schema. Den schemalagda undervisningen ligger kring 8 timmar i veckan på kurser i humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik, och närmare 15 inom naturvetenskap och teknik. På kurser i sociologi, litteraturvetenskap och historia är den snarare 6 till 7 timmar. För en samhällsvetare ser terminen därför ut så här:
| En termin på 30 högskolepoäng | Per vecka | Per termin |
|---|---|---|
| Förväntad studietid på heltid | omkring 40 timmar | omkring 800 timmar |
| Schemalagd undervisning (samhällsvetenskap) | omkring 8 timmar | omkring 160 timmar |
| Tid du planerar helt själv | drygt 30 timmar | omkring 640 timmar |
På gymnasiet var förhållandet omvänt. Ett högskoleförberedande program ger rätt till minst 2 180 undervisningstimmar med lärare, fördelade på tre läsår med minst 178 skoldagar vardera. Det motsvarar ungefär 4 timmar lärarledd tid per skoldag. Någon motsvarande garanti finns inte i högskolan, och gymnasievanan att låta schemat vara planen spricker därför redan första läsperioden.
Börja i kursplanens mål, inte på sidan ett
Varje kurs har en kursplan, och i den ska kursens mål och formerna för bedömning stå. Kursplanen säger alltså både vad du ska kunna när kursen är slut och hur det prövas, vilket gör den till en bättre utgångspunkt än bokens innehållsförteckning.
Skriv av målen överst i anteckningarna första kursveckan och gör om vart och ett till en fråga. ”Redogöra för de centrala begreppen” blir ”kan jag redogöra för dem utan att titta i boken?”. Sedan läser du för att kunna svara på frågorna i stället för att beta av kapitel i tur och ordning. Kurslitteratur är sällan skriven för att läsas rakt igenom, och det förändrar hur du bör läsa den.
Bocka av målen efterhand. Två veckor före tentan ser du då direkt vilka som fortfarande är obockade, och de är din repetitionslista.
Lägg ut de egna timmarna innan veckan börjar
Självstudietid som inte står i kalendern blir det som ryker så fort något annat dyker upp. Fyll därför i de schemalagda passen först, och boka sedan in dina egna som om de vore lektioner.
Ett upplägg som brukar hålla på en helfartskurs: fyra pass om tre timmar för att läsa nytt, två pass om två timmar för att repetera förra veckans stoff och ett pass om tre timmar för att skriva. Det är 19 timmar. Med 8 schemalagda är du uppe i 27, och seminarieförberedelser, grupparbeten och läsning som drar över fyller resten av veckan.
Lägg repetitionspassen på fasta tider, till exempel måndag förmiddag och torsdag eftermiddag. De är det första som stryks när det blir ont om tid, trots att de bygger på en av de två metoder som har starkast stöd i forskningen.
Två metoder som förtjänar plats i schemat
Av tio vanliga studietekniker som en forskargrupp gick igenom fick två högsta betyg för nytta: att förhöra sig själv och att sprida ut inläsningen över tid. Understrykning och omläsning hamnade lågt.
I ett försök läste studenter antingen om en text eller testade sig på den utan att få facit. Efter fem minuter mindes de som hade läst om mest. Efter två dagar och efter en vecka var det tvärtom, med god marginal. Omläsningen hade samtidigt gjort dem säkrare på att de skulle minnas, vilket är en del av varför den känns bättre än den är.
Hur brett du ska sprida ut repetitionen hänger ihop med hur länge du behöver kunna stoffet. Ju längre fram provet ligger, desto längre bör mellanrummen mellan repetitionerna vara. Inför en tenta sex veckor bort handlar det om dagar och veckor mellan passen, inte om timmar samma kväll. Båda metoderna beskrivs mer utförligt i genomgången av studieteknik som fungerar.
Själva planeringen har inte samma stöd som de två metoderna, den gör bara plats för dem. Däremot hör uthållighet när uppgiften är tråkig eller svår till det som hänger tydligast samman med hur det går för studenter, och uthållighet är lättare att hålla uppe när tiden redan ligger utlagd.
Ett val som däremot inte ger något är att lägga upp pluggandet efter vilken lärstil du tror att du har. Preferensen är verklig, men den säger inget om vilken metod som ger dig mest.
Tentaperioden är slutet på arbetet, inte början
Terminen är uppdelad i perioder, och varje period brukar avslutas med en examination. Bygger planen på att läsa in kursen veckan före tentan har du gjort om högskolan till gymnasiet, fast utan lärarna som höll ihop det åt dig.
Veckan före tentan räcker till gamla tentor, till att gå igenom kursplanens mål en sista gång och till att laga de luckor som dyker upp när du prövar dig själv. Inläsningen ska då vara gjord. Den som får hjärtklappning redan av tanken kan börja med fem metoder mot tentaångest.
Vanliga frågor om studieteknik på universitetet
Hur många veckor är 7,5 högskolepoäng?
Fem veckors heltidsstudier, eftersom 1,5 poäng motsvarar en vecka. Terminens 30 poäng delas ofta upp i fyra perioder, med kurser om 7,5, 15 eller 30 poäng.
Hur många timmar i veckan är halvfart?
Runt 20 timmar, och kvartsfart runt 10. På halvfart tar terminens 30 poäng alltså två terminer i stället för en, medan mängden arbete per poäng är densamma.
Var hittar jag kursens mål?
I kursplanen, som ska finnas för varje kurs. Lärosätet lägger den normalt på kursens egen sida tillsammans med litteraturlistan, och avsnittet heter oftast Mål eller Förväntade studieresultat.
Första terminen kostar mest
Stoffet på universitetet är sällan svårare än på gymnasiet, men ingen fördelar ut det åt dig, och det märks ofta först när tentaperioden är två veckor bort. Lägger du ut dina egna timmar redan under de första kursveckorna slipper du göra om den upptäckten varje läsperiod.
Senast faktagranskad: 19 augusti 2026